Förekomst av arbetsberoende
Tillgängliga data tyder på att arbetsberoende (och dess antagna tidiga form av studieberoende) i allmänhet är betydligt vanligare än de flesta andra beroendeframkallande beteenden.
För närvarande är information om prevalens baserad på psykometriska tester av arbetande populationer (såväl som allmänna och studentpopulationer) snarare än kliniska data eftersom arbetsberoende inte formellt erkänns som en beroendeframkallande störning i den officiella klassificeringen av sjukdomar och störningar. Sådana prevalensstudier lider av vanliga brister relaterade till ad hoc-gränspunkter och icke-representativa data (i de flesta fall).
En genomgång av forskning baserat på olika cutoffs hittade prevalensfrekvenser av arbetsberoende av ungefär 10%.
En betydande del av fallen av OCPD inkluderar också så kallat "arbetsnarkoman"-symptom. OCPD är den vanligaste personlighetsstörningen bland befolkningen i allmänhet (3%–8%).
Studier som använder ett psykometriskt screeningverktyg baserat på beroenderamverk och kliniskt förankrade cutoff-poäng visar uppskattningar av arbetsberoende allt från 6.6% till 20.6%. Prevalensen i en nationellt representativt urval i Norge visade 8.3% beroende av arbete, och i en representativt urval i Ungern det var 20.6%.
Den relativt höga prevalensen i jämförelse med andra beroendesjukdomar återfanns också i studier på nationellt representativa urval av den allmänna befolkningen i Polen med olika screeningmetoder. Dessa genomfördes för hälsoministeriet i Polen. De visade:
-
- 10.4% 2012
- 19.1% 2015
- 9.1% 2019
Samma studier visade prevalens av:
- patologiskt spelberoende/spelberoende på 0,7% 2015, 0,9% 2019
- Internetberoende på 0,2% 2012, 0,1% 2015, 0,03% 2019
- sociala medier beroende av 1.1% 2019
- shoppingberoende 3.5% 2012, 4.1% 2015, 3.7% 2019.
I likhet med andra studier runt om i världen, tyder de starkt på att arbetsberoende är vanligare än de flesta andra beroendesjukdomar. En översikt över forskning om prevalensen av beteendeberoende från olika länder finns här.
Uppskattningarna av arbetsberoende baserade på en liknande uppskattningsmetod varierar avsevärt från land till land, vilket tyder på en betydande roll av faktorer på makronivå som bidrar till arbetsberoende.
Baserat på tillgängliga data verkar det som om länder med etablerade ekonomier och goda sociala vårdsystem har betydligt lägre nivåer av arbetsberoende jämfört med postkommunistiska länder och utvecklingsländer.