Definitions & Symptoms – Work Addiction

Definition och symtom

För närvarande arbetar forskare med att utveckla en allmänt erkänd definition av arbetsberoende som ett beteendeberoende. En sådan definition som beskriver avgörande symtom på arbetsberoende kan vara användbar för att utveckla officiella kriterier för att diagnostisera detta problematiska beteende.

Hittills har flera diagnostiska symtom på arbetsberoende definierade inom kliniska ramar undersökts vetenskapligt. Resultaten av studierna stöder uppfattningen att dessa är giltiga kriterier för att erkänna arbetsberoende:

Du tänker hela tiden på ditt arbete eller så planerar du ditt arbete hela tiden eller så tänker du på hur du kan frigöra mer tid till arbetet.
Du lägger ner mycket mer tid på att arbeta än vad som ursprungligen var tänkt eller så känner du dig tvungen att göra mer och mer, och arbeta mer och mer.
Du arbetar för att minska skuldkänslor, ångest, hjälplöshet och depression, eller så arbetar du för att glömma dina personliga problem.
Du har blivit tillsagd av andra att dra ner på arbetet utan att lyssna på dem eller dig utan framgång försökte minska arbetstiden.
Du blir stressad om du får arbetsförbud.
Du prioriterar arbete framför hobbies, fritidsaktiviteter och träning.
Du arbetar så mycket att det har påverkat din hälsa eller din sömn negativt.

Viktigt är att dessa inte ska behandlas isolerat, vilket innebär att enstaka symptom inte betyder att du är beroende. Men om du känner igen att få eller alla symtom förekommer kan det betyda att du riskerar att bli arbetsberoende eller att du är beroende av arbete.

DEFINITION

En preliminär definition av arbetsberoende som beteendeberoende föreslogs. Denna definition tar hänsyn till vanliga element i definitioner av missbruk och är kongruent med de flesta av de föreslagna och allmänt erkända definitionerna av ett beteendeberoende hittills (Grant, Potenza, Weinstein, & Gorelick, 2010; Griffiths, 1996, 2005; Holden, 2001 ; Karderfelt-Winther et al., 2017). Dessa vanliga element är:

engagemang i beteendet för att uppnå aptitliga effekter (t.ex. smärtlindring, förstärkning av affekter, upphetsningsmanipulation och/eller fantasi),
total upptagen av beteendet,
förlust av kontroll, och
drabbas av negativa konsekvenser.

Dessa element är också i stor utsträckning kongruenta med de flesta av de befintliga definitionerna av arbetsberoende, som inkluderar element av upptagenhet med arbete/tvång eller beroende av arbete, och negativa konsekvenser av överdrivet arbete (Andreassen & Pallesen, 2016; Fassel, 1992). ; Griffiths, 2011; Oates, 1971; Robinson, 2014, Schaufeli, Taris, & Bakker, 2006; Spence & Robbins, 1992; Taris, Schaufeli, & Verhoeven, 2005; för en översikt, se Andreassen, 2014; Murray, 2012; Sussman, 2012).

Därför definieras arbetsberoende på följande sätt:

Del A (allmän definition)

Arbetsberoende kännetecknas av:

a tvång att arbeta och upptagen av arbetsaktiviteter
leder till en betydande skada och nöd av funktionsnedsättande karaktär till individen och/eller andra väsentligt relevanta relationer (vänner och familj).

Beteendet kännetecknas av:

de förlust av kontroll över arbetsverksamheten och
kvarstår under en betydande tidsperiod.

Detta problematiska arbetsrelaterade beteende kan ha varierande intensitet från mild till svår.

Del B (komplementära specifika symtom)

Förlust av kontroll över arbetsaktiviteten innebär:

arbeta mer än planerat, trots den negativa konsekvensen och/eller
misslyckade försök att minska aktiviteten och/eller
successivt ökad arbetstid.

Abstinenssymptom (inklusive irritabilitet, negativa känslor, sömnproblem, etc.) är:

frekvent om den planerade/önskade mängden arbete försvåras eller
dyker upp när försök till minskning av arbetsmängden görs.

Arbetsaktiviteten tjänar ofta till att minska negativa känslor och/eller undvika interpersonella och/eller intrapersonella konflikter.

DIAGNOSTISKA ÖVERVÄGANDEN

För att ta itu med frågan om olika nivåer av problematiskt beteende, skulle underklasser av mild, måttlig och svår arbetsberoende kunna användas analogt med de för närvarande använda diagnostiska kriterierna för alkoholmissbruk (American Psychiatric Association [APA], 2013). Fördelar och nackdelar med detta tillvägagångssätt bör beaktas (Babor & Caetano, 2008; Hasin, 2012; O'Brien, 2011; Wakefield, 2015).

När det gäller förlust av kontroll, som är grundläggande för alla missbruk, måste särskild försiktighet iakttas för att skilja mellan det behov av kontroll som utförs i förhållande till att utföra själva arbetet, vilket är kännetecknande för många arbetsmissbrukare, och förlusten av kontroll över graden av engagemang i arbetet och avsevärt minskad förmåga att kontrollera andra aspekter av sitt dagliga liv (se Griffiths, 2013). I någon mening är det en dysfunktionell kompromiss mellan att öka kontrollen över arbetet och att förlora den över alla andra aspekter av livet. Det liknar i viss mån den som observerats, till exempel vid anorexia nervosa, i vilket fall en person anstränger sig mycket för att kontrollera födointaget och samtidigt drabbas av betydande hälsokonsekvenser och kan uppleva problem inom många andra områden av liv.

Denna förlust av kontroll över arbetsaktivitet kan återspeglas i misslyckade försök att minska beteendet. Det måste dock tas med i beräkningen att missbruk är starkt kopplat till förnekelse och de flesta av dem som behöver hjälp inser aldrig detta faktum eller försöker inte minska beteendet (Goldstein et al., 2009).